Tobakens skadliga effekter på huden

Tobaksbruk påverkar inte bara lungor och hjärta – det sätter också tydliga spår i vår hud. Många känner till att rökning kan ge rynkor och en glåmig hy, men få känner till hur djupt tobaken påverkar hudens ekosystem. I denna artikel dyker vi ned under ytan och utforskar hur både rökning och snusning skadar huden.

Vi tittar på allt från hudens mikrobiella mångfald och dess egna signalsystem (det endocannabinoida systemet) till hur hudceller samverkar och förnyas. Resultatet är en populärvetenskaplig djupdykning – lätt att förstå, men grundad i aktuell forskning – om varför tobak är en fiende till din huds hälsa.

Hudens ekosystem – mer än bara yta

Huden är kroppens största organ och ett komplext ekosystem. Den består inte bara av hudceller, utan hyser också miljontals bakterier och andra mikroorganismer i sitt mikrobiom. Dessutom har huden egna biokemiska system, till exempel det nyligen upptäckta endocannabinoidsystemet, som hjälper till att reglera inflammation och celldelning. I frisk hud råder en fin balans: mikroberna på ytan skyddar mot skadliga bakterier, hudens celler förnyar sig i en jämn takt, och signalsystem ser till att allt fungerar smidigt.

Tobak – oavsett om den inhaleras som cigarettrök eller absorberas som snus – kan rubba denna balans på flera fronter samtidigt.

Hur kan då en cigarett eller en prilla snus påverka något så komplext som hudens ekosystem? Svaret ligger i tobaks innehåll av potenta kemikalier (framför allt nikotin och många förbränningsprodukter i rök) samt dess effekter på kroppens fysiologi. Nedan går vi igenom tre viktiga delar av hudens ekosystem och ser vad forskningen säger om tobaksanvändningens inverkan.

Hudens mikrobiom – tobak stör bakteriefloran

Huden är hem för en rik mikrobiell mångfald, ett myller av bakterier, svampar och andra mikroorganismer som lever i symbios med oss. Denna hudflora utgör en första försvarslinje mot skadliga bakterier och hjälper till att hålla huden frisk. En balanserad mikrobiom bidrar till att upprätthålla hudens barriär och immunförsvar. Faktorer som pH, fuktighet, talg (olja) och syretillgång på huden påverkar vilka mikrober som trivs. När något ändrar dessa förutsättningar kan sammansättningen av hudens bakterier ändras – och tobak är just en sådan faktor.

Rökningens effekt på hudens mikrober: När du röker en cigarett utsätts inte bara lungorna utan även hudytan för gifterna i röken. Cigarettrök innehåller tusentals kemiska ämnen – bland annat tjära, tungmetaller och fria radikaler – som avsätts på huden och kan förändra miljön där.

Forskning visar att rökare har en annorlunda bakterieflora på huden jämfört med icke-rökare. I en studie fann man att rökare hade en förändrad fördelning av bakteriestammar på huden: vissa bakteriegrupper blev mer dominerande och andra minskade.

Bland annat har man sett ökad förekomst av vissa anaeroba bakterier hos rökare – troligen för att rökens effekter (som minskat syre i hudvävnaden) gynnar bakterier som trivs utan syre.

Samtidigt kan den totala diversiteten i hudens mikrobiom minska, vilket innebär att färre “goda” bakteriearter finns kvar.

En sådan obalans kan göra huden mer mottaglig för infektioner eller inflammation.

Varför sker dessa förändringar? Mekanismerna är inte helt kartlagda, men forskare pekar på flera faktorer. Dels verkar rökens toxiner direkt kunna döda eller hämma vissa hudbakterier, vilket ger mer utrymme åt mer tåliga (ibland skadliga) arter. Dels försämrar rökning hudens lokala immunförsvar, så att potentiellt patogena bakterier inte hålls i schack som de borde.

Rökning minskar t.ex. aktiviteten hos viktiga immunceller i huden och kan sänka nivån av antimikrobiella molekyler i hudytan. Dessutom leder rökning till syrebrist i hudens översta lager (mer om det nedan), vilket gynnar anaeroba bakterier. En studie noterade paralleller mellan hudens och munhålans mikrobiom hos rökare – samma typer av obalanser ses på kindernas hud som i en rökares mun.

Det är logiskt då cigarettröken passerar ansiktshuden och munnen samtidigt.

Snusets effekt på hudens mikrober: Till skillnad från rökning tillför snus ingen rök direkt på hudens yta. Man skulle kunna tro att snus därmed inte påverkar hudens bakterieflora alls – men riktigt så enkelt är det inte. Snus innehåller nikotin som tas upp i blodet via munslemhinnan. Även om snus inte baddar huden i tjära och rök, kan nikotinet nå hudens vävnader via blodcirkulationen.

Nikotin har visat sig påverka immunförsvaret och frisätta stresshormoner, vilket i sin tur kan ändra hudens mikrobiella balans indirekt. Till exempel kan snusning ge en viss generell immunsuppression(hämma immunförsvaret), liknande rökning, om än mildare. Studier på djur tyder på att nikotinexponering kan leda till lägre antal vita blodkroppar och förändrade inflammationsmarkörer.

En sådan effekt kan tänkas göra huden mindre effektiv på att kontrollera opportunistiska bakterier, även om mer forskning behövs kring snus specifikt och hudens mikrobiom.

Det finns också kopplingar mellan tobaksbruk och hudsjukdomar där bakterier spelar roll. Till exempel är rökare mer benägna att drabbas av akne och infektioner i hårsäckar. En teori är att obalanser i hudfloran hos rökare (t.ex. mer Propionibacterium acnes-bakterier som bidrar till akne) tillsammans med försämrat immunförsvar ökar aknebenägenhet. Man har också sett att rökare har större risk för sårinfektioner – ett tecken på att hudens försvar mot invaderande mikrober är nedsatt.

Kort sagt rubbar tobaken hudens samspel med sina “snälla bakterier”. Rökning verkar ha en direkt och påtaglig effekt genom att tillföra skadliga ämnen som förändrar hudytans miljö och hämmar immunförsvaret lokalt.

Snus påverkar mer indirekt via nikotinets systemiska effekter – framför allt genom att minska hudens blodgenomströmning och immunsvar – vilket i förlängningen också kan störa mikrobiomet. Det behövs mer forskning om snus och hudflora, men klart är att ingen form av tobak gagnar den mikrobiella balansen som håller huden frisk.

Hudens endokannabinoidsystem – i obalans av tobaken?

Visste du att huden har ett eget endokannabinoidsystem? Ordet låter krångligt, men tänk på kroppens egna “cannabis-liknande” signalsubstanser. Endokannabinoider är ämnen som anandamid och 2-AG som våra celler producerar, och de binder till cannabinoidreceptorer (CB1 och CB2) i kroppen – samma receptorer som cannabis påverkar. I huden spelar det endokannabinoida systemet en roll för att hålla hudens miljö i balans: det hjälper till att reglera inflammation, immunreaktioner, talgproduktion, smärtkänslighet och till och med hårväxt.

Till exempel finns cannabinoidreceptorer på epidermala keratinocyter, hårrötter, immunceller i huden och talgkörtlar.

När dessa receptorer aktiveras eller blockeras kan det bromsa eller öka olika processer – t.ex. dämpa en överdriven inflammation eller påverka hur snabbt hudceller nybildas.

Vad händer med detta system när man använder tobak? Det endokannabinoida systemet i huden är fortfarande föremål för intensiv forskning, och specifikt hur tobak påverkar det är relativt nytt territorium. Men det finns några möjliga kopplingar:

• Kronisk inflammation och stress: Rökning skapar en inflammatorisk miljö i kroppen med ökad oxidativ stress. Det endokannabinoida systemet är känt för att vara inblandat i att reglera inflammation – ofta genom att försöka dämpa den. Om man ständigt tillför tobaksrelaterade toxiner kan huden hamna i ett läge av kronisk mild inflammation och oxidativ stress som kan tänkas överbelasta eller störa endokannabinoidsystemets signaler. Med andra ord kan tobaken driva huden ur balans så mycket att de naturliga “bromsmekanismerna” (endokannabinoiderna) inte riktigt hänger med.
  
  

• Nikotinets inverkan: Även om nikotin inte binder till cannabinoidreceptorer (det verkar ju på acetylkolinreceptorer), kan det indirekt påverka det endokannabinoida systemet. Studier på hjärnan har visat att nikotinbruk kan förändra uttrycket av cannabinoidreceptorer och nivåer av endokannabinoider där

  I huden har detta inte studerats lika mycket, men det är rimligt att anta att systemisk nikotin kan ändra balansen även i hudens celler. Nikotin triggar dessutom frisättning av stresshormoner (som kortisol och adrenalin) vilket kan modulera endokannabinoidsignaleringen.
  
  Såväl rökare som snusare får i sig nikotin som kan tänkas störa hudens egna signalsubstanser. Forskare har noterat att alla typer av hudceller (keratinocyter, fibroblaster, immunceller m.fl.) faktiskt har nikotinreceptorer för acetylkolin vilket innebär att nikotin direkt kan påverka hudcellerna. Om nikotin binder in kan cellernas normala signalvägar, inklusive eventuella korsprat med endokannabinoidsystemet, rubbas.

  
  

• Hämning av sårläkning och celltillväxt: Endokannabinoidsystemet bidrar vid sårläkning; vissa studier på djur antyder att endokannabinoider kan främja sårläkningsprocesser. Samtidigt vet vi att tobaksbruk försämrar sårläkning markant (mer om detta i nästa avsnitt). En hypotes är att rökning/snusning kan sänka nivåerna av välgörande endokannabinoider i huden eller försämra receptorernas funktion, vilket skulle kunna vara en av många orsaker till sämre läkning. (Detta är ett område för framtida forskning – redan nu undersöks endokannabinoiders roll vid ärrbildning och hudfibros.)

Sammanfattningsvis finns en teoretisk risk att tobak driver hudens endocannabinoidsystem i obalans. Vad skulle det innebära i praktiken? Potentiellt kan det bidra till ökad hudinflammation (eftersom systemet inte orkar dämpa den lika bra), störd celldelning (kanske ökad risk för hudsjukdomar eller tumörer) och försämrad talgreglering (kanske mer aknebenägenhet). Intressant nog har man observerat att missbruk av cannabis (exogena cannabinoider) kan ge akne och talgöverskott

vilket visar hur känsligt detta system är för droger. Även om nikotin och cigarettrök inte är samma sak som cannabis, skapar de en cocktail av kemisk stress som sannolikt påverkar hudens egna cannabinoida signaler negativt.

Det ska påpekas att detta är ett ungt forskningsfält. Vi har ännu inga specifika kliniska studier på “snusare vs ickerökares endokannabinoider i huden”. Men utifrån det vi vet om hudens biologi kan vi säga att rökning genom sin allmänna inflammationsdrivande effekt troligen hämmar de skyddande funktionerna hos endokannabinoidsystemet. Snus ger främst nikotinets effekter, vilka kan vara mindre uttalade än rökens totala påverkan, men ändå tillräckliga för att störa känsliga system. Allt handlar om kroppens homeostas – tobaken knuffar huden bort från det optimala jämviktsläget.

Hudcellernas samverkan och förnyelse – tobaken bromsar och bryter ned

Huden förnyar sig ständigt. Yttersta hudlagret (epidermis) byts ut ungefär var fjärde vecka när keratinocyter bildas vid basen och vandrar uppåt, samtidigt som döda celler stöts av. I de djupare lagren, läderhuden (dermis), finns fibroblastersom producerar kollagen och elastin – de proteinfibrer som ger huden sin styrka och elasticitet. Immunceller patrullerar och reparerar skador, och blodkärlen förser vävnaden med syre och näring.

Allt detta sker i fin samverkan för att din hud ska hållas slät, spänstig och snabbt kunna läka sår. Tobak kastar dock in grus i detta maskineri. Rökning och snusning kan hämma hudens förnyelseprocess och störa samspelet mellan cellerna på flera sätt:

Kollagen, elastin och rynkor

Ett av de mest synliga tecknen på tobakens hudpåverkan är för tidigt åldrande – rökare ser ofta äldre ut än sina jämnåriga. Huden blir rynkig, förlorar sin lyster och elasticitet. På cellnivå beror detta mycket på att balansen mellan uppbyggnad och nedbrytning av hudens stödjevävnad rubbas. I normal hud finns en ständig omsättning: gammalt kollagen bryts ned av enzymer (MMP – matrixmetalloproteinaser) och nytt kollagen byggs upp av fibroblaster. Hos en ung, frisk person råder balans mellan dessa processer.

Rökning förskjuter denna balans mot nedbrytning. Labbstudier där man utsatt mänskliga hudceller för cigarettrök visade att cellerna började producera mindre kollagen och mer av det nedbrytande enzymet MMP-1.

Med andra ord, rökens kemikalier lurar huden att bryta ned sig själv snabbare samtidigt som nyproduktionen minskar. Konsekvensen blir att hudens matrix (grundstruktur) tunnas ut – huden förlorar sin spänst och rynkor uppstår betydligt tidigare.

Studier på levande människor stödjer detta: hos långvariga rökare finner man lägre kollageninnehåll i huden och högre aktivitet av nedbrytningsenzymer jämfört med icke-rökare. Man ser också att rökare ofta har tunnare hud över läpparna och djupare linjer (s.k. rökrynkor) än icke-rökande tvillingar, i tvillingstudier där man jämfört en tvilling som rökt med en som avstått.

Vad i tobaken orsakar detta? Nikotinet spelar en roll, men kanske ännu större är effekten av rökens många oxidationsframkallande ämnen. Cigarettrök skapar oxidativ stress i huden – det uppstår massor av fria radikaler(reaktiva syreföreningar) som kan skada celler och deras komponenter. Fria radikaler kan angripa kollagenfibrer direkt och göra dem sprödare, men de kan även trigga fibroblaster att öka produktionen av MMP-enzymer som bryter ned matrix.

Samtidigt förbrukar rökning hudens antioxidanter (som vitamin C) i hög takt, vilket gör att huden inte kan försvara sig mot radikalerna. Vitamin C behövs dessutom för kollagensyntes – så rökare kan få brist på detta vitamin i huden, vilket ytterligare hämmar nybildningen av kollagen. Det är alltså en dubbel smäll: mer nedbrytning och mindre uppbyggnad.

Snus och hudens struktur: Snus innehåller inte de många förbränningsprodukterna som cigarettrök har, så man skulle kunna tänka att snusare slipper rynkor. Tyvärr har nikotinet i snus även det negativa effekter på hudens byggstenar, om än mer subtilt. Nikotin kan direkt påverka fibroblasternas beteende via nikotinreceptorer på cellerna.

Det har t.ex. visats att nikotin kan hämma fibroblastmigration i tandkött (gingivala fibroblaster) och försvåra läkning där. 

I huden kan något liknande ske: nikotin kan signallera fibroblaster att gå in i ett mer inaktivt läge, med mindre kollagenproduktion. Framför allt orsakar nikotin kärlsammandragning (vasokonstriktion) som minskar blodflödet i huden, vilket betyder att fibroblaster och andra celler får mindre syre och näringsämnen. Syrebrist hämmar cellernas energiproduktion och kan minska kollagentillverkningen. Även om snus ensamt kanske inte ger lika djupa rynkor som rökning, kan långvarig snusning bidra till minskad hudelasticitet och tidigt åldrande via kroniskt försämrad cirkulation och näringstillförsel till huden.

Det är värt att notera att hudens åldrande påverkas av många faktorer (sol, gener, kost etc), men rökning anses påskynda det markant.

Snusning är sannolikt mildare men inte oskyldigt – vissa effekter, som dålig sårläkning, delas mellan rökning och snus.

Blodflöde och syretillförsel

En avgörande faktor för hudens välmående är blodcirkulationen. Blodet förser huden med syre och näring och fraktar bort slaggprodukter. Både rökning och snusning påverkar blodcirkulationen negativt, främst genom nikotinets verkan. Nikotin orsakar en omedelbar sammandragning av blodkärlen i huden. Inom några minuter efter en cigarett minskar hudens temperatur (eftersom mindre varmt blod når ut) och syrenivån i vävnaden sjunker. 

En studie från Kina mätte syrehalten i ansiktshud före och efter 30 minuters rökning och fann en tydlig sänkning av syre i huden hos rökarna. Forskarna tror att dessa upprepade perioder av syrebrist bidrar starkt till att huden åldras snabbare hos rökare.

Även kolmonoxid från cigarettrök bidrar – denna gas binder hårt till de röda blodkropparnas hemoglobin och tränger undan syret. Resultatet blir vävnadsischemi, dvs. att hudens celler lever i ett ständigt underskott på syre. Syrebrist gör att cellerna inte kan reparera sig ordentligt eller producera tillräckligt med kollagen, och det försämrar också immunförsvarets effektiva arbete i huden.

Dermis (läderhuden) innehåller ett fint nätverk av kapillärer; hos rökare kan dessa kärl dessutom bli skadade och tilltäppta över tid. Man ser ofta att rökare får gråblek hudton – mycket på grund av den kroniskt sämre genomblödningen och syresättningen.

Snusets effekt på blodflödet är också dokumenterad. En norsk studie mätte hudcirkulationen i händerna hos snusare och fann att användning av nikotinhaltigt snus orsakade en signifikant minskning av hudens blodflöde, medan snus utan nikotin inte hade samma effekt. Alltså är det nikotinet som är boven även här. Minskad mikrocirkulation i huden innebär att alla processer – från kollagenbildning till sårläkning – går på sparlåga.

Syre och näring är helt enkelt begränsande faktorer. Hos snusare på lång sikt kan kronisk vasokonstriktion ge blek, livlös hy och eventuellt bidra till rynkor (även om effekten inte är lika dramatisk som hos rökare som dessutom har kolmonoxid och andra gifter i spel).

Sårläkning och immunförsvar

Hudens förmåga att läka sår är en av de tydligaste funktionerna som försämras av tobaksbruk. Kirurger har länge vetat att rökare läker sämre efter operationer – risken för sårkomplikationer och infektioner är högreskälen är flera och hänger ihop med det vi redan beskrivit:

• Syrebrist: Sårläkning kräver mycket syre för att cellerna ska kunna dela sig och bygga ny vävnad. Rökningens och snusets vasokonstriktion och kolmonoxidpåverkan minskar syretillförseln, vilket bromsar nybildningen av hudceller och blodkärl i såret.
  
  

• Nedsatt immunförsvar: Nikotin och andra ämnen i tobak har en komplex effekt på immunförsvaret – de kan både aktivera vissa inflammatoriska processer och hämma viktiga försvarsmekanismer. Hos rökare ser man ofta en paradox: kronisk låggradig inflammation kombinerat med sämre förmåga att bekämpa riktiga infektioner. 
  
  Till exempel kan rökning sänka nivåerna av viktiga cytokiner (signalproteiner) som behövs för att mobilisera immunförsvaret mot bakterier.
  
  Det medför att sår hos rökare är mer benägna att bli infekterade och att bakterier som Stafylokocker lättare får fäste. Dessutom har studier indikerat att rökning minskar antalet Langerhans celler i huden (en typ av dendritisk cell som presenterar antigen och initierar immunrespons) – vilket innebär en försämrad övervakning av hudens yta mot mikrober. Även snus kan påverka immunförsvaret: djurförsök vid musmodell har visat att snusexponering sänker vita blodkropparnas antal och ändrar nivåer av inflammationsmarkörer. 
  
  Detta kan översättas till att sårförsvar och reparation blir sämre även hos snusare.

  
  

• Cellernas rörelse och tillväxt: För att ett sår ska läka måste keratinocyter migrera in över sårytan och fibroblaster dra ihop sårkanterna och lägga ned kollagen. Nikotin har visat sig hämma keratinocyters och fibroblasters rörlighet. Till exempel i munnen har man sett att nikotin halverar hastigheten med vilken tandköttsceller migrerar för att stänga ett sår. 
  
  Liknande effekter i huden innebär att re-epitelialiseringen av sår (när nytt hudlager täcker såret) går långsammare hos tobaksbrukare. Nikotin kan också ändra fibroblasternas form och cytoskelett så att de inte kontraherar såret lika effektivt.

  
  

Konsekvensen av ovanstående är att rökare och snusare har en långsammare sårläkning och högre infektionsrisk. Kliniskt märks detta: rökare har större risk för att operationssår spricker upp eller att hudtransplantat och lambåer misslyckas på grund av dålig cirkulation. En sårinfektion som en icke-rökare kanske bekämpar snabbt kan hos en rökare bli svår och långdragen. Även kroniska hudsår, som bensår, förvärras av rökning. Det norska Folkehelseinstituttet noterade i sin rapport att snusanvändning i djurförsök försämrade blodkärlsreparation och sårläkning, vilket stämmer överens med kliniska observationer.

Oxidativ stress och DNA-skador

Utöver blodflöde och immunförsvar bidrar tobaksbruk även till direkta DNA-skador och mutationsrisk i hudens celler genom oxidativ stress. Varje bloss cigarettrök innehåller enorma mängder fria radikaler. Dessa radikaler kan skada DNA i hudcellerna, inklusive gener som kontrollerar celltillväxt. På lång sikt ökar det risken för hudcancer, särskilt skivepitelcancer. Studier visar att rökare har ungefär dubbelt så hög risk att utveckla skivepitelcancer i huden jämfört med icke-rökare.

Mekanismen tros vara just kombinationen av DNA-mutationer orsakade av toxiner och ett försvagat immunförsvarsom inte upptäcker och eliminerar atypiska celler i tid. Snus innehåller också cancerframkallande ämnen, främst tobaks-specifika nitrosaminer. Dessa kan via blodet nå huden och i teorin bidra till cancerutveckling, även om sambandet mellan snus och hudcancer inte är lika väl belagt som för rökning.

Sammanfattningsvis saboterar tobaken hudcellernas samspel och förnyelse på alla plan: den stryper tillförseln av nödvändiga resurser (syre, näring), den förgiftar cellmiljön med radikaler, den stör cellernas inbördes kommunikation (både via nikotinreceptorer och kanske endokannabinoider), och den försvagar det försvar som ska hålla huden fri från infektion och okontrollerad cellväxt. Huden blir tunnare, skörare, långsammare på att läka och äldre till utseendet.

Slutsats: Två vägar till skadad hud – men inget säkert alternativ

Både rökning och snusning har alltså påtagligt negativa effekter på huden, även om deras angreppssätt skiljer sig något. Rökningens skadeverkningar är bredare eftersom cigarettröken tillför ett helt spektrum av gifter: den ger oxidativ stress som bryter ned kollagen och skadar DNA, den innehåller kolmonoxid som skapar syrebrist, och den försämrar immunförsvaret lokalt i huden. 

Snusning å sin sida utsätter inte huden för tjära och rök direkt, men levererar höga doser nikotin kontinuerligt – vilket räcker för att dra ihop blodkärlen, hämma inflammation (och därmed även nödvändiga läkningsprocesser) samt påskynda åldrande om än i mindre grad.

Man kan säga att rökning ger ett direkt kemiskt angrepp på hudytan och inifrån via blodet, medan snusning verkar indirekt via blodet med främst nikotinets effekter. Slutresultatet har många gemensamma nämnare: gråaktig hudton, rynkighet, dålig sårläkning, ökad infektionskänslighet och potentiellt högre risk för hudsjukdomar.

Det positiva i sammanhanget är att en del av skadorna kan förbättras om man slutar. Studier har visat att hudens kollagenproduktion och vitaminhalten gradvis återhämtar sig efter rökstopp, vilket kan göra att huden delvis återfår sin spänst.

Hudens blodcirkulation börjar förbättras redan några veckor efter att nikotin tillförseln upphört. Dessutom tyder forskning på att hudens mikrobiom kan återfå sin mångfald när tobaksbelastningen försvinner.

Det är förstås ännu bättre att aldrig utsätta huden för tobaken från början, men budskapet är att det aldrig är för sent att gynna sin hud genom att sluta röka eller snusa.

Huden må vara kroppens yttersta skyddsbarriär, men den är ingen rustning mot de påfrestningar som tobak orsakar. Genom att förstå de biologiska processer som störs – från de osynliga bakterierna på ytan, via de inre signalsystemen, till de celler som bygger upp hudens struktur – blir det tydligt att tobak och frisk hud inte hör ihop. För den som värnar om en hälsosam hy är rådet enkelt: undvik tobaken. Din hud kommer tacka dig med bättre lyster, färre rynkor och snabbare läkning om du skulle råka ut för en skada.

Källor

1. Ortiz, A. & Grando, S.A. (2012). “Smoking and the skin.” International Journal of Dermatology, 51(3): 250-262. DOI: 10.1111/j.1365-4632.2011.05205.x – (Vetenskaplig översiktsartikel om rökningens dermatologiska effekter).

2. Simpkin, S. (2016). “Smoking and its effects on the skin.” DermNet NZ. (Populärmedicinsk resurs skriven av hudläkare, som sammanfattar hur rökning skadar hudens struktur, immunförsvar m.m.)

   dermnetnz.org
   
   dermnetnz.org

   
   

3. Thompson, K.G. et al. (2020). “Variability in skin microbiota between smokers, former smokers, and nonsmokers.”J. Am. Acad. Dermatol., 83(3): 942-944. DOI: 10.1016/j.jaad.2020.01.042 – (Studie som påvisar förändringar i hudens bakterieflora hos rökare jämfört med icke-rökare)

   jaad.org
   
   jaad.org
   .

   
   

4. Høiland, I.I. et al. (2014). “The effect of oral uptake of nicotine in snus on peripheral skin blood circulation evaluated by thermography.” Temperature (Austin), 1(3): 220-226. DOI: 10.4161/23328940.2014.984553 – (Studie som demonstrerar att nikotinsnus kraftigt minskar hudens perifera blodflöde)

   pubmed.ncbi.nlm.nih.gov
   .

   
   

5. Norwegian Institute of Public Health (Folkehelseinstituttet). (2019). “Health risks from snus use.” (Rapport som bl.a. sammanfattar djurstudier: snus och nikotin försämrar blodkärlens reparation, sårläkning och immunförsvar)

   fhi.no
   .

   
   

6. Tee-Melegrito, R.A. (2024). “16 ways smoking may affect the skin.” Medical News Today, 9 Jan 2024. (Populärvetenskaplig artikel, medicinskt granskad, om olika hudproblem kopplade till rökning – från rynkor och akne till sämre sårläkning)

   medicalnewstoday.com
   .

   
   

7. Tobaksfakta.se (2011). “Syrebrist får rökares hud att åldras snabbare.” (Svensk tobaksfaktasida som beskriver en studie om hur ansiktshudens syrenivå sjunker vid rökning, vilket kan ligga bakom snabbare hudåldrande)