Cannabis sativa – därför älskar din hud både hampfröolja och CBD

När man nämner ordet ”cannabis” tänker många direkt på psykoaktiva effekter, droganvändning och juridiska kontroverser. Men zoomar man ut från just det, upptäcker man att växten Cannabis sativa har en historia och mångsidighet som sträcker sig långt utanför rusets gränser. Under tusentals år har olika former av hampa – i synnerhet låghaltiga, industriella varianter av Cannabis sativa – brukats för fibrer, papper, kläder, rep, frön och oljor. Bland dessa användningsområden hittar vi också hudvård och kosmetik, något som i modern tid återfått momentum i takt med att vi lärt oss mer om både hampafröoljans unika fettsammansättning och cannabinoider som CBD (cannabidiol).

I detta inlägg vill jag berätta om hur Cannabis sativa kan vara en ”fantastisk växt för huden,” men utan att repetera alltför mycket av de föregående kapitlens resonemang om endocannabinoidsystemet eller hudfloran. Fokus ska ligga på hur de specifika delarna av cannabisplantan, från frön till vissa cannabinoider, faktiskt kan gynna en hud i behov av återfuktning, näring och balansering.

Från frö till hudolja: Hampfröoljans näringsrika gåva
En av de mest omtalade ingredienserna från Cannabis sativa är hampfröolja. Den framställs genom kallpressning av fröna, vilka innehåller ytterst lite eller inget THC eller andra psykoaktiva ämnen. Därför har man i hudvårdsbranschen länge betraktat hampfröolja som en helt säker och rik olja, laddad med omega-3 och omega-6-fettsyror i nära ideal proportion. Dessutom innehåller den vitamin E och andra bioaktiva substanser.

Från rent kosmetiskt perspektiv innebär detta att hampfröolja är djupt återfuktande utan att bli för tung. Vissa upplever att den snabbt absorberas av huden, och därigenom hjälper till att stärka hudbarriären och motverka uttorkning. Samtidigt kan den milt dämpa rodnader eftersom den verkar mjukgörande. En del allergikänsliga individer väljer hampfröolja just för att den ofta tolereras väl, även av känslig hud.En aspekt som gör hampfröolja särskilt intressant är dess förhållande mellan omega-6 (linolsyra) och omega-3 (alfa-linolensyra). Troligen behövs denna balans för att upprätthålla hudens egna ceramider och lipidlager. Många andra vegetabiliska oljor har snedfördelning av fettsyrorna. Hampfröolja liknar mer hudens egen lipiduppbyggnad, även om man inte kan säga att den ”efterliknar” sebum rakt av. För den som vill använda en enkel, naturlig och icke-psykoaktiv cannabisprodukt i hudrutinen är hampfröolja kanske det mest självklara valet – ibland helt egen, ibland som en ingrediens i salvor, lotions eller ansiktskrämer.

Skillnaden mellan hampfröolja och cannabinoider
En viktig distinktion, som vi flera gånger nämnt i bokens tidigare kapitel men som förtjänar en repetition i denna kontext: hampfröolja innehåller inte nämnvärda mängder av cannabinoider som THC eller CBD, eftersom dessa huvudsakligen produceras i blommor och blad, inte i fröna. När du köper en olja där det står ”Hemp Seed Oil” eller ”Cannabis Sativa Seed Oil,” är det just denna fröolja du får. Den är i princip fri från rusframkallande substanser.

Vill man åt cannabinoider i hudprodukter, letar man i stället efter extrakt från plantans gröna delar, vanligen kallat ”hemp extract,” ”CBD oil” eller ”cannabis leaf/flower extract.” Det är två helt olika ingredienser, med olika biologisk verkan. Hampfröolja är i första hand en mjukgörande och näringsrik olja, medan cannabinoider som CBD har mer målinriktade, modulära effekter på hudens endocannabinoidsystem. Det är därför många hudvårdsprodukter i dag kombinerar fröoljan (för dess fettsyror) och extraktet (för dess potentiella ECS-effekter).

Cannabisextrakt och hudens lugn
När det gäller cannabisextrakt med låga halter THC men höga halter CBD eller andra cannabinoider, är tanken att de kan interagera med hudens egna cannabinoidreceptorer (CB1, CB2, med flera) och på så sätt dämpa rodnad, reglera talg eller minska klåda. Vi har redan gått igenom teorin om detta i kapitel om endocannabinoidsystemet, så jag ska inte upprepa allt. Men det bär att påpeka att den praktiska användningen i hudkrämer och serum är något av en ny utveckling.

• CBD (cannabidiol) har blivit nästan symbolen för "cannabis i hudvård." Den är icke-psykoaktiv och påstås ibland ha antiinflammatoriska effekter, om än i varierande grad beroende på koncentration och form.
• CBG (cannabigerol) och andra mindre kända cannabinoider kan komma i ropet framöver, med liknande eller kompletterande egenskaper.

Eftersom Cannabis sativa-växten innehåller många fler substanser än bara CBD – terpener, flavonoider, klorofyll – kan extrakt ha en bredare profil. Vissa företag kallar det ”fullspektrumextrakt,” men här gäller det att skilja hype från faktiska bevis. Ofta är dessa extrakt inte så rigoröst testade i kliniska studier, utan lever på lovande experiment och användarerfarenheter. Man bör vara medveten om att nya innovationer i hudvård ofta tar tid att validera, och att marknadsföring ligger före vetenskap i många fall.

Varför ”fantastisk växt”?Under historien har människan använt Cannabis sativa på en rad sätt:

1. Fibrer till textilier, rep och pappersframställning.
2. Frön som näringskälla (proteinrikt) och källa till olja.
3. Bioaktiva substanser (cannabinoider och terpener) för medicinska, rituella eller rekreationella syften.
4. Hudvård i form av både fröolja och växtextrakt.

Många menar att denna mångsidighet, kombinerad med att plantan ofta är lättodlad och kan förbättra jord genom djupa rotsystem, gör den “fantastisk.” Specifikt för huden är det flera drag som imponerar:

• Hampfröoljan har ett anmärkningsvärt välbalanserat fettinnehåll.
• CBD och andra cannabinoider kan ge lugnande effekter på rodnad, klåda, inflammation (åtminstone enligt preliminära data).
• Hampa kan odlas ekologiskt utan massor av bekämpningsmedel, vilket lockar miljömedvetna hudvårdsföretag.

Sammantaget har Cannabis sativa en unik plats i naturen som en växt som kan erbjuda både basala, mjukgörande ingredienser och mer avancerade, signalsystemsrelaterade molekyler för huden.

Att navigera bland hype och verklighet
Trots alla fördelar finns en risk för överdrifter. Marknaden översvämmas med slogans som lovar mirakel med CBD i hudkrämer eller “hemp leaf extract” i ansiktsmasker. Det är viktigt att behålla en kritisk blick. Som jag tidigare betonat i boken:

• Att en produkt kallas “cannabisbaserad” innebär inte per automatik att den innehåller CBD eller att den är medicinskt effektiv. Många gånger är det bara hampfröolja (som är jättefin i sig, men inte samma sak som aktiva cannabinoider).
• Vetenskaplig dokumentation av långsiktig effekt på hudsjukdomar finns än så länge i begränsad omfattning. Vissa studier är lovande, men man behöver mer omfattande kliniska prövningar för hårt hållna slutsatser.
• Hudreaktioner är individuella. Även om cannabisväxter generellt är “allergivänliga” kan extrakt innehålla andra substanser som triggar känslig hud.

Samtidigt ska man inte avfärda cannabis i hudvård som enbart en “trend.” De unika fettsyrorna i hampfröolja och den potentiella interaktionen mellan cannabinoider och hudens ECS pekar på genuina mekanismer. Den kloka hållningen är att se cannabis som en växt med stor potential, men också med viss hype som behöver rensas i.

En växt i takt med samtiden
Dessutom går tanken om Cannabis sativa i hudvård hand i hand med den växande acceptansen av cannabis i allmänhet. På medicinskt område har cannabispreparat legaliserats i många länder, och industriell hampa är alltmer populär som miljövänlig gröda. I hudvårdsbranschen blir hampfröolja en intressant ingrediens för eko-medvetna märken, medan cannabinoidextrakt kan locka de som vill ha nya, “high-tech-naturliga” lösningar mot eksem, akne eller åldrande tecken.

Det finns också en parallell rörelse i hudvården: man vill undvika extrem “kemisk” behandling och söker mildare, biologiskt förankrade substanser. I en sådan miljö passar cannabisfokuserade produkter in, eftersom de förenar en lång historia av traditionell användning med en ny vetenskaplig förståelse av ECS. Det talar för att Cannabis sativa kan förbli en central spelare i hudvårdens utveckling under lång tid.Avslutning: Möjligheter och ansvarsfull användningSammanfattningsvis ger Cannabis sativa oss:

1. Hampfröolja, en näringsrik, icke-psykoaktiv mjukgörare för huden.
2. Cannabinoidrika extrakt, som eventuellt kan reglera hudens endocannabinoidsystem och dämpa inflammation.
3. En historia av mångsidig användning, vilket innebär att människan kan dra nytta av plantans olika delar utan att ständigt falla in i rusdebatten.

Men för den som är nyfiken på cannabis i hudvård gäller samma grundprinciper som för vilken ingrediens som helst: vara kritisk, läsa innehållsförteckningar, inte förvänta mirakel på kort sikt, och gärna konsultera mer evidensbaserade källor. Är man sugen på att prova en hampfröbaserad ansiktsolja kan man göra det tryggt, medan cannabinoidextrakt kan kräva mer uppmärksamhet på koncentration, kvalitet och laglighet beroende på var man bor.

I en bok om hud och endocannabinoidsystem är det ändå passande att avsluta denna resa med att konstatera: Cannabis sativa är verkligen en “fantastisk växt för huden,” men dess komplexitet kräver att vi navigerar i en blandning av urgammal visdom, modern vetenskap och en gnutta sunt förnuft. Kanske är det just i korsningen av dessa – tradition, vetenskap och helhetssyn – som en ny generation hudprodukter, klimatsmarta jordbruk och medicinska landvinningar kommer uppstå.

Källor

Baswan, S. M., Katta, R., & Nicholson, J. (2020). Therapeutic potential of cannabinoids in dermatology. Clinical, Cosmetic and Investigational Dermatology, 13, 927–942. https://doi.org/10.2147/CCID.S285728

Callaway, J. C. (2004). Hempseed as a nutritional resource: An overview. Euphytica, 140, 65–72. https://doi.org/10.1007/s10681‑004‑4811‑6

Palmieri, S., & Álvarez, J. G. (2022). Topical cannabidiol and the skin: A review of the literature. Journal of Clinical Medicine, 11, 3669. https://doi.org/10.3390/jcm11133669

Tóth, K. F., Oláh, A., & Bíró, T. (2019). Cannabinoid signalling in the skin: Therapeutic potential of CB1 and CB2 modulation. Trends in Pharmacological Sciences, 40, 565–577. https://doi.org/10.1016/j.tips.2019.05.005