Hoppa till huvudinnehållet

Ett inlägg hudvårds- och läkemedelsindustrin inte vill att du ska läsa...

Ett inlägg hudvårds- och läkemedelsindustrin inte vill att du ska läsa... - 1753 SKINCARE

Cannabis Sativa – Världshistoriens mest hatade och älskade växt


Det finns en växt som under tusentals år har använts för att hjälpa människor att bli friska. En växt vars ämnen samarbetar med vår kropp och hjälper den att återfå balans. En växt som idag och under historien har hjälpt miljontals människor att förbättra sin livskvalité, men som samtidigt är en av de mest hatade någonsin – Cannabis Sativa.

 

Hur kan en växt som naturligt existerar i vår omvärld ha blivit så kontroversiell? Hur kan den ha haft en så betydande påverkan på politik, hudvårds- och sjukvårdsindustrin? Det är vad vi ska utforska i den här artikeln. Välkommen till en fascinerande resa genom den kontroversiella historien bakom Cannabis Sativa.

 

För att kunna förstå hur denna växt blev så kontroversiell måste vi resa tillbaka i tiden, ungefär 120 år. I början av 1900-talet genomgick den medicinska världen en dramatisk förändring som skulle forma framtiden för växtbaserad medicin. En viktig händelse som bidrog till denna förändring var Abraham Flexners rapport från 1910.

 

The Flexner Report, officiellt känd som "Medical Education in the United States and Canada," beställdes av den amerikanska stiftelsen “Carnegie Foundation for the Advancement of Teaching”. Syftet var att granska medicinsk utbildning i Nordamerika och föreslå reformer. Rapporten författades av Abraham Flexner, en man med begränsad medicinsk utbildning men med nära kopplingar till ekonomiska och industriella intressen. Rapporten var i själva verket ett instrument för att forma medicinsk utbildning i enlighet med den snabbt växande farmaceutiska industrins och medicinska etablissemangets intressen.

 

En av de mest kontroversiella aspekterna av The Flexner Report var dess kritik av medicinska skolor som undervisade i växtbaserad medicin. Flexner betraktade sådana skolor som föråldrade och rekommenderade att de skulle stängas. Detta beslut var ekonomiskt motiverat, eftersom växtbaserad medicin ofta byggde på naturliga botemedel som inte kunde patenteras. Å andra sidan gynnade rapporten medicinska skolor som undervisade i kemiskt framställda läkemedel och metoder, vilket främjade den växande farmaceutiska industrin.

 

Följden av The Flexner Report var att många medicinska skolor som undervisade i växtbaserad medicin tvingades stänga eller omvandlas till att undervisa i kemisk medicin. Detta ledde till en minskad popularitet för växtbaserad medicin och en ökad försäljning av patenterbara läkemedel. De ekonomiska och politiska krafterna bakom denna förändring gynnade de stora läkemedelsföretagen och stärkte deras dominans över hälso- och sjukvårdssystemet.

 

Trots att The Flexner Report redan under 1910-talet gjorde det svårt och ibland omöjligt att sälja och jobba med växtbaserad medicin fortsatte läkare att skriva ut Cannabis Sativa för olika åkommor ända fram till slutet av 1920-talet. Vid den tiden trädde en annan aktör in i bilden.

 

Mannen hette Harry J. Anslinger och hans namn är förknippat med en mörk period i den amerikanska historien - perioden när kriget mot cannabis inleddes. Anslinger, som ledde Federal Bureau of Narcotics (FBN) från 1930 till 1962, spelade en avgörande roll i att kriminalisera och demonisera cannabis i USA.

 

För att förstå Anslingers motiv måste vi granska den historiska kontexten. Under 1930-talet genomgick USA en radikal förändring. Återhämtningen efter den stora depressionen var i full gång, men ekonomin var fortfarande bräcklig. Anslinger utnyttjade detta politiska klimat till sin fördel. En central del av hans krig mot cannabis var att skifta fokus från andra större samhällsproblem och etablera FBN som en viktig myndighet med honom själv som en maktfaktor.

 

Ekonomiska motiv kan ha varit en av de drivkrafter som låg bakom Anslingers krig mot cannabis. Under förbudstiden hade alkoholförbudet upphört, och federala myndigheter som FBN behövde en ny "fiende" för att rättfärdiga sin existens och sina budgetar. Anslinger valde cannabis som sitt mål och genomförde en aggressiv propaganda för att framställa cannabis som en farlig drog som hotade den amerikanska ungdomen.

 

Ytterligare ekonomiska motiv kan ses i relation till Anslingers kopplingar till företag som Dupont. Dupont hade utvecklat syntetiska material som nylon och rayon, vilka ansågs hota den hampa-baserade textilindustrin. Anslinger, som hade nära relationer med Dupont, såg cannabis som ett hot mot Duponts ekonomiska intressen och hjälpte till att driva på dess kriminalisering.

 

Men det var inte bara ekonomiska faktorer som drev Anslinger. Personliga motiv kan också ha spelat en betydande roll. Anslinger var ökänd för sitt rasistiska och moralistiska synsätt, och han använde ofta dessa överdrivna stereotyper för att svartmåla cannabisanvändare. Han hävdade att cannabis ledde till våld och brottslighet och att det var "musikernas drog", vilket användes för att förstärka fördomar och skapa rädsla bland den amerikanska allmänheten.

 

Anslinger använde även sin position för att jaga politiska rivaler och personliga fiender. Han utnyttjade FBN för att genomföra husrannsakningar och arresteringar av personer som han ansåg hotade hans makt. Detta personliga missbruk av myndigheterna visar att Anslingers krig mot cannabis också var en metod för att bevara sin egen makt och auktoritet.

 

Harry Anslinger var även hjärnan bakom filmen som många anser vara det som fick den amerikanska befolkningen att bli mycket rädd för Cannabis. Filmen hette ”Reefer Madness” och är en ren propagandafilm, producerad och beställd av den amerikanska staten.

 

Filmen, som ursprungligen släpptes år 1936, var som tidigare nämnt avsedd som en propagandafilm och blev med tiden en symbol för den tidens överdrivna rädsla för cannabis. I filmen följer vi ett antal unga människor som förförts av marijuana och förlorar kontrollen över sina liv. Filmen försöker porträttera cannabis som en farlig substans som leder till kriminalitet, våld och moraliskt förfall. Det är viktigt att komma ihåg att denna film släpptes under en tid då kunskapen om cannabis och dess effekter var bristfällig, och det rådde en allmän oro för drogen.

 

En av de mest intressanta aspekterna av "Reefer Madness" är hur den användes som en del av en bredare propagandakampanj för att demonisera cannabis och driva på dess kriminalisering. Filmen ingick i en pågående insats av federala myndigheter och politiker för att skapa en offentlig opinion mot drogen. Den bidrog till att förstärka bilden av cannabis som en farlig substans, även om den inte stöddes av vetenskapliga bevis.

 

Denna propagandafilm hade en betydande inverkan på hur den genomsnittlige amerikanen såg på Cannabis Sativa. Trots detta fortsatta läkare att skriva ut Cannabis fram till år 1946. Då kom ”dödsstöten” mot Cannabis.

 

År 1946 togs Cannabis Sativa bort från den amerikanska farmakopén, vilket är en slags referensbok som beskriver vilka ämnen som får eller inte får användas i forskning och/eller läkemedel i USA. Detta ledde till en rad restriktioner och förändringar i hur denna växt och dess användning betraktades i USA.

 

När Cannabis Sativa togs bort från farmakopén år 1946 ledde det till flera betydande förändringar i dess användning och reglering:

 

  1. Kriminalisering: En av de mest påtagliga förändringarna var kriminaliseringen av cannabis. Det blev nu helt illegalt att sälja och köpa Cannabis.

 

  1. Stigmatisering: Cannabis började stigmatiseras som en farlig drog, och den förlorade sitt rykte som en medicinsk växt. Detta var en av de viktigaste faktorerna som ledde till att allmänheten betraktade den som farlig och olaglig.

 

  1. Forskning och medicinsk användning: Borttagningen från farmakopén begränsade möjligheterna till vetenskaplig forskning om cannabis. Det blev svårare att bedöma dess medicinska potential och skadliga effekter. Under 80 års tid, fram till 2000-talets början, var cannabis starkt kontrollerad, vilket hindrade forskare från att undersöka dess terapeutiska potential.

 

  1. Internationell påverkan: Det amerikanska avlägsnandet av cannabis från farmakopén fick också internationella konsekvenser. Andra länder påverkades av den amerikanska politiken och antog liknande begränsningar när det gäller cannabisanvändning och handel.

 

  1. Uppkomsten av en svart marknad: Med ökad kriminalisering och kontroll av cannabis ökade efterfrågan på den svarta marknaden. Detta skapade en hel ekonomi baserad på illegal odling, distribution och försäljning av cannabis.

 

Det blev nu helt olagligt att forska om och använda Cannabis i medicinska syften. Denna situation var rådande i nästan 60 år.

 

Efter att Cannabis Sativa togs bort från den amerikanska farmakopén, beställdes vid flera tillfällen rapporter för att undersöka den eventuella kopplingen mellan cannabisanvändning och brottslighet. Den mest kända av dessa rapporter gick under namnet ”The Shafer Commission”.

 

Shafer Commission tillsattes av president Richard Nixon år 1971 med uppgiften att utvärdera de nationella och internationella konsekvenserna av cannabisanvändning. Kommissionen skulle också föreslå rekommendationer för att bättre reglera användningen av cannabis i USA. Resultaten och slutsatserna som presenterades av kommissionen var en besvikelse och ledde till en rad problem som än idag påverkar USA:s narkotikapolitik.

 

Kommissionens huvudsakliga slutsats var att cannabis inte utgjorde något allvarligt hot mot samhället. Den rekommenderade att kriminaliseringen av cannabis borde omprövas och att vissa begränsade former av legalisering och avkriminalisering skulle övervägas. Denna ståndpunkt stod i strid med den rådande narkotikapolitiken, och Nixon-administrationen avfärdade snabbt kommissionens rekommendationer.

 

Ett av de mest kritiska problemen med Shafer Commission var att dess slutsatser och rekommendationer ignorerades av de ansvariga beslutsfattarna. I stället för att följa vetenskapliga rön och expertråd följde Nixon-regeringen en extremt repressiv linje, vilket ledde till en eskalering av kriget mot drogerna. Denna repressiva strategi har medfört massiva fängelsestraff för icke-våldsamma brott, skapat ett system med oproportionerligt hög påverkan på minoriteter och orsakat allvarliga sociala och ekonomiska problem.

 

Dessutom har de föreslagna reformerna av narkotikapolitiken från Shafer Commission aldrig genomförts på ett meningsfullt sätt. De förslag som lagts fram beträffande legalisering och avkriminalisering av cannabis blev inte verklighet förrän många decennier senare, och många amerikaner lider fortfarande av skadliga konsekvenser av kriminaliseringen.

 

Utanför USA:s gränser bedrevs, trots det starka motståndet mot cannabis och dess läkande egenskaper, betydande forskning inom ämnet. Framför allt var det en israelisk man som hade en enormt positiv inverkan på varför cannabis återigen blev uppmärksammat för dess läkande egenskaper. Endocannabinoidsystemet (ECS) är en fascinerande och komplex del av människokroppen som har stor betydelse för regleringen av olika fysiologiska processer och för att bibehålla homeostas (balans) i kroppen. Upptäckten av detta system är ett resultat av flera års forskning och banbrytande arbete, och det finns en specifik man som kan tackas för att ha identifierat och beskrivit ECS: Raphael Mechoulam.

 

Raphael Mechoulam, född 1930 i Bulgarien och uppvuxen i Israel, är en banbrytande forskare inom områdena farmakologi och organisk kemi. Hans intresse för cannabis och dess effekter på människokroppen ledde honom på en livslång upptäcktsresa som skulle förändra vår förståelse av vår kropps biokemi.

 

År 1964, medan Mechoulam var verksam vid Hebrew University i Jerusalem, isolerade han och hans team för första gången delta-9-tetrahydrocannabinol (THC), den psykoaktiva föreningen i cannabis som ger dess karakteristiska "rus" eller "hög”. Detta var ett banbrytande ögonblick, eftersom det gjorde det möjligt att utforska och förstå effekterna av cannabis på människokroppen på en molekylär nivå.

 

År 1992 kom nästa stora genombrott. Mechoulam och hans kollega NIMH (National Institute of Mental Health) upptäckte och karakteriserade anandamid, den första endocannabinoiden som hittades i människokroppen. Denna neurotransmittor är involverad i en mängd olika processer, inklusive smärtreglering, immunfunktion och humör. Mechoulam och hans team visade att kroppen producerar sina egna cannabinoider, inte bara som en reaktion på cannabisintag.

 

Raphael Mechoulams arbete har haft en betydande inverkan på medicinsk forskning och har öppnat dörrar för att utforska användningen av cannabinoider inom medicin. Detta har också bidragit till att minska stigmat kring cannabis och öka vår förståelse för hur denna växt interagerar med våra egna biologiska system.

 

Sammanfattningsvis kan hela situationen beskrivas så här: Cannabis Sativa är en växt som i över 4000 år har använts för att främja läkning i människokroppen. Det är först under de senaste 120 åren som denna växt har stött på motstånd och till och med blivit bannlyst, ofta av ekonomiska (och tidigare rasistiska) skäl. Kunskapen om endocannabinoidsystemet och cannabis påverkan på detta system validerar användandet av icke-patenterbar växtbaserad medicin. Detta är den största mardrömmen för läkemedels- och hudvårdsindustrin.

 

För att uppnå en verkligt frisk kropp måste vi börja ta hänsyn till endocannabinoidsystemets funktion och använda cannabis och dess cannabinoider för att hjälpa kroppen att hjälpa sig själv.

 

Det är emellertid viktigt att notera att läkemedels- och skönhetsindustrin kan försöka tysta röster som lyfter fram kunskap inom detta område, då det är två mångmiljardindustrier som hotas av en växt som inte kan patenteras. Därför är det upp till dig och mig att sprida denna information till så många människor som möjligt.

 

Om du har funnit detta inlägg intressant är du välkommen att dela det med dina vänner och bekanta. Dela det även med hälsovårdspersonal, hudterapeuter och andra inom läkemedels- och skönhetsindustrin.

 

Tillsammans kan vi göra skillnad. På riktigt.

 

Källor:

 

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3178858/

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3543812/

https://www.nytimes.com/2020/08/10/arts/design/Anslinger-drug-czar-exhibition.html

https://en.wikipedia.org/wiki/Harry_J._Anslinger

https://www.jstor.org/stable/20092328

https://en.wikipedia.org/wiki/Reefer_Madness
Reefer Madness: A History of Marijuana - Larry "Ratso" Sloman  (Author), William S. Burroughs

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5312634/

https://en.wikipedia.org/wiki/Shafer_Commission

https://usiraq.procon.org/sourcefiles/laguardia.pdf

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7605027/

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC10288473/

https://en.wikipedia.org/wiki/Raphael_Mechoulam

Fortsätt läsa

Låt oss prata miljöpåverkan... - 1753 SKINCARE

Låt oss prata miljöpåverkan...

En fördjupning inom AKNE

En fördjupning inom AKNE

Podcast-avsnitt - Holy Crap - 1753 SKINCARE

Podcast-avsnitt - Holy Crap

Kommentarer

Var den första att kommentera.
Alla kommentarer modereras innan de publiceras.

Din varukorg

Å nej, din varukorg är för närvarande tom.

Klicka här för att hitta din nya hudvårdsrutin.

Tack för att du kontaktade oss! Vi återkommer till dig inom kort. Tack för att du prenumererar Tack! Vi meddelar dig när den blir tillgänglig! Det maximala antalet artiklar har redan lagts till Det finns bara en vara kvar att lägga i varukorgen Det finns bara [antal_items] artiklar kvar att lägga i kundvagnen