Ir al contenido principal

Använd inte solskydd

Använd inte solskydd

Det kan vara så att du ryckte till när du såg denna rubrik. Förmodligen så beskriver denna mening den totala motsatsen till vad media, influensers och hudvårdsbranschen har kommunicerat till dig.

 

Med det sagt så vet jag att detta är ett enormt kontroversiellt inlägg. Men, det är viktigt att någon ifrågasätter det konsensus som har accepterats av västvärlden sedan mitten av 1900-talet.


Jag kommer i detta inlägg inte gå igenom hudens evolution och varför man övergripande inte alltid ska använda solskydd. Vill du lära dig mer om detta så får du gärna läsa detta inlägg som jag skrev för ett tag sedan - https://www.1753skincare.com/blogs/news/felet-med-solskydd-och-varfor-det-inte-finns-olika-manniskoraser

 

Detta inlägg är till stor del en förlängning av ovanstående blogginlägg. Jag rekommenderar därför att du först läser ovanstående inlägg innan du fortsätter läsa denna text.

 

Detta inlägg kommer att ge svar på fyra olika frågeställningar. Därefter så kommer jag att dela en slutsats baserat på svaren på dessa frågor.

Frågorna är följande:

 

  1. Hur har antalet fall av hudcancer utvecklat sig under dom senaste 60-80 åren?
  2. Hur har utvecklingen av solskydd sett ut?
  3. Hur ser vår genomsnittliga vardag ut i det västerländska samhället idag och historiskt?
  4. Hur ser den genomsnittliga utvecklingsfasen ut för dom flesta hudcancersorterna?



Hudcancer över tid

 

Hudcancer är idag ett stort samhällsproblem och en av de absolut vanligaste cancervarianterna i västvärlden. En av de mest övergripande studierna (*1) kring utvecklingen av hudcancer är utförd i Sverige och baseras på utvecklingen av melanoma från 60-talet fram tills idag.

 

I denna studie följdes patienter med hudmelanom i upp till 10 år för att se om de fick nya melanom. Patienterna delades in efter det decennium de först diagnostiserades: 1960-talet, 1970-talet, 1980-talet, 1990-talet och 2000-talet. Man beräknade hur ofta nya melanom uppkom, och resultaten visade att frekvensen av nya melanom ökade stadigt under dessa årtionden.

 

På 1960-talet hade mindre än 1% av patienterna fått ett nytt melanom, men på 2000-talet hade detta ökat till 6,4% för kvinnor och 7,9% för män. Denna ökning var oberoende av ålder, kön, hur allvarligt melanomet var eller var på kroppen det satt. Andelen patienter som fick fler än två melanom ökade också, från 0% på 1960-talet till 18% på 2000-talet.

 

Vi vet därför att antalet fall av melanom har ökat kraftigt från 60-talet fram tills idag.

 

Hur har utvecklingen av solskydd sett ut (2*)?

 

1946: Den schweiziske kemisten Franz Greiter utvecklar och kommersialiserar den första moderna solkrämen, känd som "Gletscher Crème" eller Glaciärkräm. Han döper sitt varumärke till Piz Buin till ära av berget han besteg. Märket finns fortfarande idag med mer effektiva varianter av Glaciärkräm.

 

1962: Greiter tillskrivs uppfinningen av solskyddsfaktor (SPF); den ursprungliga Gletscher Crème hade en SPF på 2.

 

1967: Formulerare börjar utveckla vattenresistenta solkrämer.

 

1978: Den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten (FDA) börjar reglera den snabbt växande marknaden för solkrämer. UV-solarium börjar också dyka upp i USA.

 

1980-talet: Australien, följt av andra länder, accepterar definitionen av SPF som "förhållandet mellan UV-energi som behövs för att producera en minimal erytemdos på skyddad respektive oskyddad hud." SPF blir standard för att testa solkrämsformuleringar. Solkräm med PABA och dess derivat överges också under denna period på grund av dess sensibiliserande potential och innehåll av nitrosaminer.

 

1990-talet: De flesta solkrämsprodukter på marknaden har SPF mellan 15 och 30; avobenzon (med tillsats av octyl triazone för att öka fotostabiliteten) är den vanligaste ingrediensen för UVA-skydd, medan octyl methoxycinnamate är den vanligaste ingrediensen för UVB-skydd.

 

2007: International Agency for Research on Cancer publicerar en banbrytande studie som bekräftar sambandet mellan solarier och melanom.

 

2008: Danovaro och kollegor publicerar den första studien som beskriver solkrämsingrediensernas potentiella roll i att orsaka korallblekning i områden med hög mänsklig rekreationsanvändning.

 

2018: Efter Downs och kollegors artikel som väcker oro för potentiell skada av två solkrämsingredienser - oxybenzon och octinoxat - på korallblekning och undervattens ekosystem, blir Hawaii den första staten att anta en lag som förbjuder försäljning av solkrämer som innehåller oxybenzon och octinoxat, aktiva ingredienser som finns i de flesta stora solkrämsmärken.

 

Vi vet idag att den första ”riktiga” solskyddsprodukten uppkom i slutet av 1940-talet för att sedan bli officiellt accepterad i början av 1960-talet. Efter detta så har utvecklingen av solskydd gått väldigt fort. Idag ser vi en rad olika hudvårdsmärken som har allt mellan SPF 30 till SPF 50.

 

Hur ser vår genomsnittliga vardag ut i det västerländska samhället idag i jämförelse med dom senaste 70 åren?

 

En genomsnittlig västerlänning spenderar idag i snitt 90% av sin vakna tid inomhus. Detta är en markant ökning från 1950-talet. Denna förändring beror på en rad faktorer som har påverkat våra livsstilar och samhällen. Några av de huvudsakliga faktorerna kring denna förändring är:

 

Arbetsliv: Många arbeten krävde tidigare fysiskt arbete utomhus, såsom jordbruk, byggarbete och fabrikarbete. Industrialiseringen var i full gång, men många fabriker var inte lika automatiserade som idag, vilket innebar att människor behövde utföra arbete som krävde deras närvaro på plats.

Fritid: Barn och ungdomar tillbringade mer tid utomhus, lekte och deltog i fysiska aktiviteter. Idrott och andra utomhusaktiviteter var vanliga inslag i vardagen.

Transport: Färre hushåll hade tillgång till bilar, vilket innebar att människor ofta promenerade eller cyklade till sina destinationer. Kollektivtrafiken var också mer utbredd och användes frekvent.

Teknologi: Teknologin var inte lika integrerad i människors liv. TV:n fanns visserligen, men den dominerade inte hemmets sociala centrum på samma sätt som digitala enheter gör idag.

 

Det vi i stället ser idag är ett vad vi kan kalla ”inomhusorienterat samhälle”. Det vi har gått över till är b.la. följande:

 

Arbetsliv: Det har skett en massiv övergång från fysiska jobb till kontorsjobb. Med teknologins framfart har många arbeten flyttat in i digitala utrymmen. Med tillkomsten av distansarbete och flexibla arbetstider spenderar många människor större delen av sin arbetsdag framför en dator, ofta hemma.

Fritid: Digitala enheter som smartphones, surfplattor och datorer har förändrat hur vi tillbringar vår fritid. Streaming-tjänster, sociala medier och videospel gör att många väljer att stanna inomhus.

Transport: Den ökade användningen av bilar och andra bekväma transportmedel har minskat behovet av att vara utomhus för att förflytta sig.

Teknologi: Teknologins utveckling har inte bara förändrat arbetslivet utan också hur vi hanterar vardagliga sysslor. Online-shopping, matleveranstjänster och digital kommunikation minskar behovet av att lämna hemmet.

 

Detta innebär i praktiken att vi spenderar en oerhört mycket större del av vår vakna tid inomhus än vad vi gjorde tidigare.

 

Hur ser den genomsnittliga fasen ut för dom flesta hudcancersorterna?

 

Dom två vanligaste hudcancersorterna är Basal cell carcinoma (BCC) och Melanoma. Den sistnämnda brukar kallas för ”den mest seriösa sortens hudcancer” då den tenterar att sprida sig till andra delar av kroppen.

 

Båda dessa cancersorter har en relativt lång utvecklingsperiod. Detta innebär att det kan ta en rätt lång tid från den tid som cellskadan uppkommer till dess att cancern utvecklar sig. I många fall kan denna ledtid vara flera år.

 

Summering och ifrågasättande av konsensus

 

Så, vad vet vi? Vi vet att UVA och UVB till stor del är orsaken till hudcancer. Vi vet även att mängden hudcancerfall massivt har ökat sedan 50-talet samtidigt som den första solskyddsprodukten (med SPF 2) uppkom i mitten av 50-talet.

 

Vi vet att genomsnittspersonen i västvärlden idag spenderar en betydligt större mängd tid inomhus än en genomsnittsperson gjorde under 50-talet. Vi vet även att den generella rekommendationen från såväl hudterapeuter, hudläkare och andra personer inom ”skönhetsindustrin” är att man alltid ska använda solskydd för att minska risken för ”UV-relaterade skador”.

 

Här kommer därför en ytterst relevant fråga – Hur kommer det sig att antalet fall av hudcancer har exploderat trots att vi aldrig någonsin har befunnit oss inomhus så mycket som vi gör idag och samtidigt använder solskydd i en mängd utan motsvarighet till någonsin tidigare?

 

Innan jag ger min förklaring så tänkte jag gå igenom dom förklaringar som jag har fått när jag under dom senaste åren har pratat med en uppsjö av hudterapeuter, dermatologer och ”branschfolk” inom hudvårdsindustrin. Dom två absolut mest vanliga förklaringarna är följande:

 

  1. Vi har börjat resa mycket mer och utsätter därför vår hud för en mycket högre mängd UV än vad vi tidigare har gjort. Därav så ökar antalet fall av hudcancer.

  2. Ledtiden för hudcancer är väldigt lång. Det är först under dom senaste 30 åren som vi verkligen har börjat använda solskydd och därav så borde antalet fall av hudcancer inom kort att minska.

 

Här är mina invändningar mot dessa två påståenden:

 

  1. Det stämmer förvisso att vi har börjat resa mer. Däremot så ökar hudcancer bland hela befolkningen, inte bara hos dom som frekvent reser och befinner sig i UV-miljöer som dom evolutionärt inte ska befinna sig i. Dessutom så använder generellt människor under dom senaste åren en stor mängd solskydd när dom befinner sig utomlands i varmare klimat.

  2. Det stämmer förvisso att utvecklingstiden för hudcancer är rätt lång. Men, detta borde då innebära att vuxna människor på 50- och 60 talet (som växte upp under 20–30 talet) borde ha haft en större mängd antal hudcancerfall än vad vi har idag. Detta då människor på 20- och 30 talet befann sig utomhus i mycket större utsträckning än vad vi gör idag.

 

Då kvarstår frågorna. ”Varför ökar antalet fall av hudcancer i den utsträckning som det gör idag?” och ”varför kommuniceras inte denna information?”

 

Även då det krävs mer forskning så är Vitamin D ett hormon som har visat sig kunna motverka cancer i laboratorieförsök. Enligt det senaste uttalandet från en internationell konferens om vitamin D, är det troligt att D-vitaminnivåer under 50 nmol/L kan vara skadliga för hälsan och påverkar ungefär en fjärdedel av världens befolkning.

 

Det som krävs är balans. För mycket UV är skadligt för huden. Men, för lite UV är även detta skadligt. Vi måste exponera vår hud för UV i en ”lagom utsträckning”.

 

Varför kommuniceras då inte denna information?

 

Svaret är enkelt… Det finns väldigt få incitament att sprida information som rekommenderar att människor ska använda en mindre mängd solskydd.

Alla aktörer inom skönhet och hudhälsa (hudvårdsleverantörer, läkemedelsindustrin, skönhetsredaktörer och hudvårdsinfluencers) tjänar pengar på att hudvårdsindustrin (inkl. solskyddsindustrin) blomstrar. Det finns därför inga incitament för dessa grupper att sprida vidare informationen om riskerna när man utsätter sin hud för en för låg UV-exponering.

 

Ingen tjänar pengar på att INTE använda solskydd.

 

Hur ska man då ställa sig till UV-exponering?

 

Det är egentligen ganska enkelt… Om du befinner dig i en UV-miljö som din hud evolutionärt inte är byggd för, använd ett fysikaliskt solskydd.

 

Är du i Thailand på semestern under vintern? Använd solskydd


Befinner du dig inomhus på en industri eller på ett kontor stora delar av året för att sedan ligga på stranden hela juli? Använd solskydd.

Går du en promenad en dag i november? Använd absolut INTE solskydd.

 

Har du några frågor, funderingar eller invändningar? Tveka inte att kontakta mig. Du når mig enklast på christopher@1753skincare.com

Tack för att du tog dig tid att läsa denna text.

 

 

 

*1 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7936055/

 

*2 Det första solskyddet på riktigt uppkom på 50-talet https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC8682817/

 

Vi spenderar mer och mer tid inomhus - https://www.tutorchase.com/answers/ib/geography/how-has-leisure-time-changed-in-the-last-fifty-years

https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/IP_03_1278

 

Det tar ofta bara 4-5 år innan cancer utvecklas - https://www.cancerresearchuk.org/about-cancer/skin-cancer/about-skin-cancer

 

https://www.aad.org/public/diseases/skin-cancer/types/common

 

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC8709188/

Seguir leyendo

TEWL - Nej tack!

TEWL - Nej tack!

En fördjupning inom AKNE

En fördjupning inom AKNE

Bästa hudvårdsrutinen

Bästa hudvårdsrutinen

Comentarios

Sea el primero en comentar.
Todos los comentarios se moderan antes de ser publicados.

Su cesta de la compra

Gracias por ponerse en contacto con nosotros. En breve nos pondremos en contacto con usted. Gracias por suscribirse Gracias. Le avisaremos cuando esté disponible. Ya se ha añadido el número máximo de artículos Sólo queda un artículo por añadir a la cesta. Sólo quedan [number_items] artículos para añadir a la cesta de la compra.