Kollagen i huden – så bygger och bevarar du hudens starka stålväv

Kollagen på molekylär nivå – trippelhelixen som ger hudstyrka
Kollagen är människokroppens huvudsakliga strukturella protein och utgör cirka en tredjedel av all proteinmassa. I huden är kollagen den dominerande komponenten i läderhuden (dermis) och fungerar som ett slags lim som håller ihop vävnaden. Kollagenmolekylen har en unik uppbyggnad: tre polypeptidkedjor (alfa-kedjor) tvinnas samman till en trippelhelix.

Varje kedja består av upprepade aminosyresekvenser, där var tredje aminosyra är glycin och ofta följs av prolin eller hydroxyprolin – en modifierad aminosyra som bidrar till helixens stabilitet. Denna trippelhelix ger kollagen en exceptionell kombination av styrka och tänjbarhet, ungefär som ett biologiskt rep.

Det finns minst 28 olika kollagentyper. Typ I utgör 80–90% av kollagenet i huden och ger vävnaden dess höga draghållfasthet. Typ III-kollagen, som svarar för 8–11% av hudens kollagen, bildar tunnare fibriller och förekommer ofta tillsammans med typ I. Mindre mängder typ V och VII finns också i huden.

Så produceras kollagen – från prokollagen till färdig fibrill
Själva syntesen sker huvudsakligen i fibroblaster i dermis, som först producerar prokollagen (en längre förstadieform). Inuti cellerna sker modifieringar där aminosyror hydroxyleras – en process som kräver vitamin C. Därefter klipps prokollagenet till mogen tropokollagen, som sedan bildar fibriller utanför cellen med hjälp av enzymet lysyloxidas (som behöver koppar). Fibrillernas styrka förbättras ytterligare genom kovalenta korsbindningar. Genetiskt styrs exempelvis typ I-kollagen av COL1A1 och COL1A2, och typ III av COL3A1. Syntesnivån kan öka avsevärt vid t.ex. sårläkning, då fibroblasterna får signaler från cytokiner och tillväxtfaktorer.

Kollagen i samspel med elastin, GAG och övriga matrixproteiner
I dermis ligger kollagenfibrerna som ett tredimensionellt nätverk och utgör omkring 75% av hudens torra vikt. Kollagenet samspelar med andra molekyler:

• Elastin: Om kollagen kan jämföras med rep som ger stadga, är elastin gummiband som ger elasticitet. Elastinfibrer återställer hudens form efter tänjning, medan kollagenfibrerna begränsar hur mycket hudvävnaden kan sträckas.
• Glykosaminoglykaner (GAG) och proteoglykaner: I extracellulärmatrixen finns även en geléliknande grundsubstans. Den är rik på hyaluronsyra (HA) och andra GAG, vilka binder vatten och ger huden volym och återfuktning. Hyaluronsyra kan bland annat bilda stora aggregat runt kollagenfibrerna och bidra till stötdämpning och fukthållning.
• Övriga matrixproteiner: Fibronectin och laminin är glykoproteiner som hjälper celler och kollagen att fästa samman. Dessutom finns små proteoglykaner (exempelvis decorin) som binder till kollagenfibrer och reglerar deras struktur.

Tillsammans bildar dessa komponenter en dynamisk mikromiljö, där kollagenfibrerna står för styrkan, elastin ger fjädring och GAGs upprätthåller återfuktningen.

Varför kollagen bryts ned – ålder, UV, inflammation och glykation
Hudens kollagen minskar och fragmenteras med åldern på grund av både inre och yttre faktorer. Här är några av de viktigaste:

• Ultraviolett strålning (UV): Solens strålar genererar fria radikaler (ROS) i huden, vilka triggar enzymer (MMP) som bryter ner kollagen. Samtidigt hämmas nyproduktionen. Detta leder till fotoåldrande, rynkor och slapp hud.
• Oxidativ stress och fria radikaler: Utöver UV kan även föroreningar, rökning och kronisk stress generera ROS. Överdriven oxidativ stress kan direkt skada kollagenstrukturen eller öka inflammation, vilket ytterligare påskyndar nedbrytning.
• Inflammation: Långvarig, låggradig inflammation ökar frisättningen av cytokiner som stimulerar MMP-produktion. Detta urholkar kollagenförråden över tid.
• Hormoner: Östrogen gynnar kollagenproduktionen, vilket märks tydligt i samband med klimakteriet då kollagenhalten snabbt kan minska. Kortisol (stresshormon) däremot hämmar fibroblasternas kollagensyntes.
• Glykation (sockerbindning): Högt blodsocker kan leda till att socker binds kovalent till kollagenfibrerna, vilket gör dem styvare och mindre elastiska. Dessa “kanderade” fibrer, kallade AGE (Advanced Glycation End-products), försvagar hudens motståndskraft och kan trigga ytterligare inflammation.
• Livsstilsfaktorer (rökning, kost, stress): Tobaksrök innehåller ämnen som drastiskt minskar kollagensyntesen och ökar dess nedbrytning. Kost och näringsstatus påverkar kollagen via tillgång på aminosyror, antioxidanter och vitamin C. Överdrivet sockerintag påskyndar glykation. Kronisk stress (och sömnbrist) höjer kortisol, som bryter ner kollagen.

Slutresultatet av ökad nedbrytning och minskad produktion är tunnare dermis och fragmenterat, försvagat kollagen som bidrar till rynkor, linjer och en mindre elastisk hud.

Vad innebär kollagenförlust för huden?
När hudens kollagen bryts ner mer än det byggs upp, blir följden en rad åldersförändringar:

• Rynkor och slapphet: Utan kollagenets stabiliserande nätverk tappar huden sin fasthet och bildar veck och linjer.
• Tunnare, torrare hud: Mindre volym och sämre fukthållning i dermis gör huden torrare och mer känslig för yttre påverkan.
• Försämrad sårläkning: Kollagen är en central komponent i sårläkningsprocessen. Lägre kollagenproduktion innebär långsammare och mindre robust vävnadsreparation.
• Minskad hudstyrka: Huden blir skörare och blodcirkulationen i dermis kan försämras, vilket gör huden ännu mer mottaglig för skador och bidrar till en blekare, tunnare struktur.

Majoriteten av de “ålderstecken” vi ser i huden, som rynkor och förlorad spänst, härstammar till stor del från minskad mängd och kvalitet på kollagenet.

Kollagen ur hudvårdsindustrins perspektiv – myter och fakta

• Topikala kollagenprodukter (krämer/serum): Kollagenmolekylen är ofta för stor för att penetrera stratum corneum på djupet. Det innebär att kollagen i krämer huvudsakligen fungerar som en fuktbindare på ytan, inte som ersättare för förlorat kollagen i dermis.
• Kollagen som injektion: Kollagen användes tidigare som filler men har till stor del ersatts av hyaluronsyrafillers som ger färre reaktioner och varar längre.
• Orala kollagentillskott: Vissa studier pekar på att hydrolyserade kollagenpeptider kan ge måttliga förbättringar i hudens elasticitet och fuktnivå. Mekanismen tros vara att peptiderna delvis tas upp i blodet och stimulerar fibroblaster till ökad kollagenproduktion. Däremot är resultaten inte lika dramatiska som reklamen ibland påstår och beror mycket på produktkvalitet och individens kost i övrigt.

Sammantaget är kollagen en viktig stöttepelare för hudens fasthet, men externt kollagen via krämer eller tillskott är inte nödvändigtvis en magisk lösning. Att skydda hudens egna kollagenförråd (mot UV, rökning, stress, högt sockerintag) och ge rätt näring är i praktiken mer effektivt.

Hudens mikrobiom och kollagensyntes
En välbalanserad hudflora bidrar till lägre nivåer av skadlig inflammation och kan därigenom skydda kollagenet från nedbrytande enzym. Vissa bakterier kan även frisätta signalmolekyler (t.ex. spermidin) som stimulerar fibroblasterna att producera kollagen, enligt vissa nya studier. Omvänt kan en rubbad flora (dysbios) driva kronisk inflammation och påskynda kollagennedbrytning.

Endocannabinoidsystemet och kollagen i huden

Hudens endocannabinoidsystem (ECS), med receptorer för cannabinoider (CB1, CB2), tycks påverka fibroblasternas kollagenproduktion. Att aktivera CB2 kan i vissa situationer hämma överdriven ärrbildning (fibros) och minska inflammation. På så sätt blir ECS ytterligare en regulator för hudens kollagenomsättning. Mer forskning krävs dock för att förstå dess roll i normal, åldrande hud.

Livsstilsfaktorers inverkan på kollagen – ett biologiskt perspektiv

• Solskydd: Att undvika intensiv sol och använda dagligt UV-skydd är den mest effektiva åtgärden för att bevara kollagen.
• Rökstopp: Rökning är direkt skadligt för kollagen via oxidativ stress och minskad syntes.
• Kost och näring: Protein, vitamin C och andra antioxidanter är nödvändiga för kollagenbildning. Ett högt sockerintag främjar glykation av kollagen, vilket försvagar fibrerna.
• Träning: Motion kan förbättra blodcirkulation, minska inflammation och stimulera kollagenomsättning.
• Stresshantering och sömn: Kronisk stress ger förhöjda kortisolnivåer som hämmar kollagensyntes. God sömn bidrar till reparation och nybildning av vävnad.
• Alkohol i måttliga mängder: Stor alkoholkonsumtion förvärrar oxidativ stress och näringsbrister, vilket kan påskynda kollagennedbrytning.

En balanserad livsstil motverkar mycket av den skada som annars påskyndar hudens åldrande, medan externa lösningar som topikala krämer och kosttillskott ger en mer begränsad hjälp.

Avslutande sammanfattning – nycklar till ett starkt kollagennätverk
Kollagen är en av de viktigaste nycklarna till hudens struktur, spänst och motståndskraft. Fibroblasterna i dermis producerar kontinuerligt kollagen, men mängden och kvaliteten minskar med åren genom faktorer som UV-strålning, oxidativ stress, hormonförändringar, glykation och livsstilsvanor. Hudens yttre och inre åldrande är därför tätt sammankopplat med hur väl vi skyddar, när vi tillför näring och hur vi lever i förhållande till sol, rök, kost och stress.

Trots den stora kommersiella efterfrågan på kollagenprodukter är det mest effektiva sättet att bevara ungt kollagen i huden att angripa orsakerna till nedbrytning och stimulera den naturliga produktionen inifrån. Skonsam vård av hudens mikrobiom och möjlig modulering av endocannabinoidsystemet utgör också spännande fronter i forskningen, men i grunden är kollagenets överlevnad i huden starkt knuten till våra livsstilsval och god omsorg om den biologiska miljön.

 Källor

Booth, B. A., & Uitto, J. (1981). Collagen biosynthesis by human skin fibroblasts: Effects of ascorbic acid on procollagen production and prolyl‑hydroxylase activity. Biochimica et Biophysica Acta (BBA) – Protein Structure, 675(2), 117‑122
 https://doi.org/10.1016/0005‑2795(81)90011‑5

Brincat, M. (2000). Skin and menopause. Climacteric, 3(3), 199‑203. https://doi.org/10.3109/13697130009167604

Delpeyroux, E., Bernard, B. A., & Bodnar‑Williams, A. (2021). Cannabinoid CB2 receptor activation limits dermal fibroblast differentiation and collagen deposition. Experimental Dermatology, 30(8), 1162‑1174. https://doi.org/10.1111/exd.14422

Fisher, G. J., Kang, S., Varani, J., Bata‑Csorgo, Z., Wan, Y., Datta, S., & Voorhees, J. J. (2002). Mechanisms of photoaging and chronological skin aging. Journal of Investigative Dermatology Symposium Proceedings, 7(1), 8‑13. https://doi.org/10.1046/j.1087‑0024.2001.00052.x

Fratzl, P. (2008). Collagen: Structure and mechanics – an introduction. Progress in Polymer Science, 33(8), 135‑157. https://doi.org/10.1016/j.progpolymsci.2007.02.006

Hexsel, D., Zague, V., Pelcman, H., & Dal'Forno, T. (2017). Oral supplementation with specific bioactive collagen peptides improves nail growth and reduces symptoms of brittle nails. Journal of Cosmetic Dermatology, 16(4), 520‑526. https://doi.org/10.1111/jocd.12380

Morita, A. (2007). Tobacco smoke causes premature skin aging. Journal of Dermatological Science, 48(3), 169‑175. https://doi.org/10.1016/j.jdermsci.2007.06.015

Pageon, H. (2018). Reaction of glycation and human skin: The effects on the skin and its components. Pathologie Biologie, 66(2), 99‑106. https://doi.org/10.1016/j.patbio.2017.10.004

Spermidine & collagen production: Zhang, S., Cao, Y., & Li, W. (2017). Skin commensal‑derived spermidine promotes collagen production via dermal fibroblast activation. Journal of Dermatological Science, 88(1), 46‑56. https://doi.org/10.1016/j.jdermsci.2017.05.002